15 juni, 2013

Åldern börjar ta ut sin rätt

El så är det bara så att jag är sjuktjäklatoktrött för att jag vaknar runt 03.00 varje natt och somnar INTE OM. 
El så är det så att jag är så där sjuktjäklatoktrött för att jag är sjuk, jag liksom glömmer bort det emellan åt.



Jag har iaf inte gjort mycket alls idag. 
Hängt med Agnes och Viktor och Varit en kort sväng på en studentmiddag.

Kanske håller jag på att bli sjuk, mår sååå illa el så är det bara för att jag är så sjuktjäklatoktrött som jag gör det. 

Det är TRE dagar kvar nu, TRE. Sen är jag fyrtio OCH jag lever. Jag lever men är sjuktjäklatoktrött!!

8 kommentarer:

Anonym sa...

Du...det är nog sjukdomen som tar ut sin "rätt". Jag känner mig så gammal sen jag hade cancer. Kroppen tog så mkt stryk av behandlingarna och även det psykiska. Ja, fy fan!!
Att komma tillbaka är så mkt svårare än jag någonsin trott samtidigt som vi är starkare än vi någonsin tror.

Tröttheten...
den får vi nog leva med finaste vän. Men vi lever.
Och vi får göra så gott vi kan med att ändra vårt förhållningssätt till allt som varit och är. Det är inte det lättaste.
Inte heller att acceptera.
Och inte att livet aldrig blir som förut.
Försöka förstå att man inte kan gå omkring och vara fucking tacksam hela tiden...eller leka Pippi...att det är ok att gråta...vara liten...be om hjälp...

Usch! Nu blev det rörigt. Gör väl som vanligt då: skyller på att cellgifterna gjort mig trögare och "dummare" ;)

Varm innerlig kram! /M cybersöster...tills döden skiljer oss åt. Och efteråt ♥♥♥

Fresia sa...

Ja honey, det kanske inte är så konstigt att du är trött. Å det kommer du nog vara länge än. Bra iaf att du vilat lite idag. Å trevligt att vi varit på lite studentfirande tillsammans.

Snart där, snart 40. Å du lever. Å jag är lycklig.

Älskar, nu och för alltid ❤❤❤

CiCCi sa...

<3 jag hoppas du fått sova lite mer i natt. Vila när du behöver. Säg ifrån när det blir för mycket. Tror alla förstår om du inte orkar. Men jag gissar att viljan ibland är starkare än tröttheten. Vem vill vila när det finns så mycket kul att göra liksom.
All styrka å kärlek.
Puuuuuuuss

Sandra sa...

Tungt - men det är nog den dära skitsjukdomen....
Jag hoppas du får sova lite bättre - och precis som Cissi skriver så försök vila även om viljan är roligare än tröttheten. Kraaaam!

Mamma C sa...

Du får försöka att vila när du kan. Nu när du har det svårt att sova på nätterna. Man kan inte orka med allt.
Kram Mamma C

Malde sa...

Det är ok att vara trött. Passa på att sova när du kan. Och du, snart 40 och du lever. Det är fantastiskt! Fortsätt att leva, det tycker jag att du ska göra!

Kramar om

Camilla sa...

Vila allt du kan, du har all rätt att va trött.
Stora kraaaaaaaaaaaaamen

Chessie sa...

Tröttheten du fått kan vara fatigue. Väldigt vanligt när man får dessa cellgifter och medikamenter man skall peta i sig. Det är helt enkelt så att själva sjukdomen gör dig trött, men också att cellgifterna tar ut sin rätt. Jag minns den där tröttheten.

När du slutar med cellgifterna är det viktigt att du försöker komma igång rent fysiskt. Men det tar tid att komma igen, och det måste få ta sin tid. Det går inte att sova bort den här tröttheten heller. Men försök vila så mycket du har möjlighet till. Du behöver krafterna.

Kram
Chessie