Tjuvar och banditer

Jag har alltid å då menar jag ALLTID varit mörkrädd, vilket gör att jag således inte gillar att sova själv, då särskilt inte i HUS!!

Nu i mitt nya hus, så har det inte varit något problem, ända tills i SÖNDAGS!!

Eftersom jag är sjukskriven och har stora problem med mina snarkningar och numer får hjälp iform av en "Hannibal Lektor" mask för att sova så har jag liksom skjutit på att gå och sova för det är så förbannat jobbigt.
(Å NEJ ni får ingen bild på mig i min HLM!!;)

Anyhoo

Jag var som vanligt ensam (fetTjänga till Darling), då MrG var i Barcelona och tittade på Zlatan.

När jag ÄNTLIGEN tar mitt förnuft till fånga och ska gå och sova så ser jag att "någon" har gått på min tomt, STEG som inte var där under dagen....

SCARY!!! (Hör telefonrösten i Screamfilmerna "I SEE YOOOOOOOU"!)

Stegen går runt huset till baksidan, sen runt tomten, jag har svårt att se då jag har en enorm glasveranda på baksidan å fönstrerna hade immatigen.

Jag bestämmer mig för att vara cool, går på toa (lämnar dock dörren liiite öppen så att jag kan höra om det kommer någon) innser att jag inte är så cool då
nr 2 helt plötsligt gör sig till känna, typ mitt i natten liksom.

Jag tar fram en tidning för att blåsa bort min rädsla en aning till, DÅ drar toadörren igen och jag tycker mig höra STEG i trappen från källaren.....
Wiiiiiiiiiiiiihiiii, FRICK!!

Jag flygger upp från toastolen och springer ut med trosorna vid knäna, slänger mig på telefonen å vem ringer man om inte MAMMA.

Mamma: Jaaa, är du uppe, hur är det??
Jag YNKLIGT: Jag är skit rädd. Hasplar ur mig hela historien
Mamma: Vill du att jag ska komma över.
(OBS klockan är då halv tolv och mami ska jobba dagen efter.)
Jag VILL SKIRIKA JAAAA KAN DU DET, men säger: Näää det behövs inte, men jag måste gå ner i källaren och låsa lite dörrar.
Mamma: Men neeeej gå inte ner där då.
Jag: Jag måste, nu går jag.
Hör mamma stressat prata med Bengan "näää hon går ner dit nu".

Huset är tyst, så tyst att man faktiskt kan höra mitt hjärta bulta HÅRT hela tiden.

Sakta går jag in i tvättstugan, pannrummet och Jaaaa jag kollar till och med bastun, ingenting, jag går ut å låser dörren, tänker kommer dom in genom fönstret så måste dom igenom dörren oxå Å DÅ hinner jag och kidzen UT, för jag kommer att VÄGRA sova på hela natten å sitta VAKT!!

Sen tar jag Beckas rum, tur det är 30 kvm stort å öppen, ingenting, jag går ut å låser med samma tanke som innan.

Går sen upp å larmar huset för hemmaläge, lägger ut lite "fällor" ni vet kastruller innanför dörren, glas på handtagen osv. å tänker att jag är nu e SAFE!

Säger till Mamma att det är lugnt, hon säger att hon ska läsa ett tag och att jag kan ringa igen om det är något.

Lägger mig i sängen börjar koppla på mig "HLM", den pyser å låter hela tiden, precis när jag börja slappna av hör jag det, NÅGON MÅSTE VARA I MITT VARDAGSRUM!!

Sliter av mig maskhelvetet, reser mig tyyyyyst upp ur sängen och håller mig till väggen, ringer upp mamms igen, nu viskandes, någon måste vara i mitt hus...


Tittar ut från sovrummet, jag tar klivet över tröskeln å DÅ händer det, ytterbelysningen på vår trapp TÄNDS!!
(OBS att den är rörelseanpassad)

Jag kväver ett skrik, dom får inte höra mig;)
Håller mig till väggen, hör mamma i luren, DU ÖPPNAR INTE DÖRREN, HÖR DU DET SABINA, DU ÖPPNAR INTE!!

Smyger ut i vardagsrummet för att glutta i fönstret, ser ingenting, tillbaka till arbetsrum, ser inget där heller.

Att det kunde vara en katt, en råtta, en hare, jooo visst tanken slog mig MEN jag var ju sååå säker på att inatt var natten då jag skulle bli tvungen att RÄDDA mig å mina barn från tjuvar å banditer.

Jag står där i mörkret å stirrar ut och då känner jag det, någon stirrar på mig, jag vänder mig saaaakta om, beredd att försvara mig..........

Vad gör du mamma?? DÄR STÅR EN NYVAKEN VIKTOR OCH GNUGGAR SIG I ÖGONEN, Varför pratar du i telefonen mitt i natten för??

Eftersom jag är mamma å så himla fiffig finner jag mig snabbt å säger att jag å mormor brukar prata mitt i natten när vi inte har något annat för oss;)
Hehehehe man får ju inte vara dum liksom...

Mamma å jag avslutar, Viktor fick sova i mitt rum å jag gick tillslut å la mig och även om jag inte direkt sov något vidare så somnade jag till i varje fall...

Dagen efter kom det upp vid frukosten att jag larmat huset (det var första gången det hände, när vi var hemma) och jag frågade killarna om dom gått på gräsmattan, men det hade dom inte gjort.

Dagen gick å jag åkte till Stockholm för ännu ett besök på Sophiahemmet.

Vid middagen säger Albin: mamma jag kollade på spåren på vår gräsmatta, det är ju ett Rådjur som gått där............

Mamman tittar på sonen med dom stora blåa ögonen, Ler ÅT sig själv, och säger Ahaaah ja det förklarar ju saken;)